Rockmusik: Green Day

Ett av de största och mest inflytelserika rockbanden som spelar skränig rock under de senaste årtiondena är det amerikanska bandet Green Day, som består av tre frontmedlemmar. Green Day är ett band som sällan har slagit sig till ro. Istället har de slagit sig fram och inte varit rädda för att säga vad det tycker när det gäller politiska händelser och samhällets utveckling, men givetvis mycket ur ett amerikanskt perspektiv. När kriget i Irak pågick för fullt så tog de tydlig ställning och låtar som till exempel Wake me up when september ends med tillhörande musikvideo är en ganska tydlig kommentar till kriget i Irak. Ibland har de snubblat lite men de har ändå hållit sig aktuella och i blickfånget för världens kameror och reportrar.

Deras sångare Billie Joe Armstrong är lika punkig som han är ikonisk, med sitt kolsvarta spretiga hår och sitt bleka ansikte känns han tydligt igen. Trummisen Tre Cool och bassisten Mike Dirnt, med ett utseende snarlikt den ryske presidenten Vladimir Putin, utgör de övriga två huvudpersonerna i bandet Green Day, som har hållit på med sin musik ett rejält tag nu och totalt hunnit ge ut hela tolv stycken album med full spellängd. Green Day har otroligt nog faktiskt över 30 år på nacken nu som band, även om de inte har varit lika kända och aktuella hela tiden under den tiden förstås.

En av deras mer kända låtar är Horses and handgrenades som var en låt som fanns med på deras LP ‘21st Century Breakdown som släpptes år 2009. På denna LP var ‘Horseshoes and Handgrenades’ en riktigt ösig och rivig anthem-låt som blev som ett ledmotiv till hela plattan. Den nästlar sig lätt in på olika spellistor och samlingar över de bästa låtarna med Geen Day. Stundtals låter Green Day ganska mycket som Foo Fighters på den här låten, dock alltid med ett mer ösigt, mindre städat och mer uppkäftigt punkigt tilltal. Detta understryks av några av de första raderna i låten, där sångaren börjar med att förmedla att han menar allvar, fast förstås med ett språk mer typiskt för Green Day än för låt säga en medelålders programledare för Bingolotto. Låtens första textrad lyder “I’m not fuckin’ around!” och Billie Joe sjunger, eller snarare ryter ut orden, han menar varje ord. Ett starkt sätt att sparka igång låten på onekligen. Låten fångar verkligen all den bitterhet och ilska som är en sida av Green Day som många kanske snarast förknippar med deras tidigare skivor.

En annan låt som inte går att förbise när man pratar om Green Day är deras låt Minority som många antagligen känner igen på den karaktäristiska refrängen där Green Day skriker ut “I wanna be the minority!” med en melodi som snarast påminner om en popdänga eftersom den så snabbt fäster sig, men med ett punkrockigt uttryck som knappast kan förväxlas med ett annat band.

När de sjunger “Down with the moral majority” handlar det om en ständigt aktuell fråga, nämligen yttrandefrihet och åsiktscensur eller självcensur. Låten finns med på deras LP från år 2000, ‘Warning’ , en LP som i sig själv är en hyllning till personlig frihet.

Rodrigo Hernando
Senaste inläggen av Rodrigo Hernando (se alla)

Lämna en kommentar